| Ett lätt vind smeker förbi under gryningens stilla uppvaknande. Ett par ankor simmar omkring i vattnet näst intill oss, o alla vet vad som väntas skall.
Seglen ska hissas, rodret hållas med starka händer och kanonerna under däck måste vara hårt fastsurrade. För när vi i stormerns öga sitter finns ingen återvändo, då vet man att här ett sjöslag utan dess like ska utkämpas, likt två vilddjur, huggandes, klösandes mot varandra. Masten kommer gå av och seglen slitas i stycken. När morgondagen gryr kommer de skeppsbrutna själarna flyta iland och se på varandra med belåtna blickar..... |
